En vecka

Ganska exakt en vecka sedan jag senast skrev,
och jag tycker lite synd om de gulliga människor som kollat in här varje dag för att titta på en ful blogg,
och ett tråkigt gammalt inlägg.
Men har legat sjuk hemma hos älskling hela veckan.
Feber och förskylning, och hosta, alltid denna jävla hosta.
Har i alla fall fått en hostmedicin av älsklings mamma,
som mer är att likna med knark om man kollar på ev. biverkningar.
Hostade dock inatt igen, och var uppe och smög omkring klockan fem i morse,
 och tyckte därför inte det var lönt att gå till skolan för att ha två lektioner.
Så det har blivit att ligga och vila, städa undan på deras ovanvåning som ska renoveras,
och ikväll kommer Natha-fluff hem till mig för att ha ett litet update-snack!

Så fort mitt hår har torkat och jag har kommit på vilket band jag ska skriva om till musiken,
så ska jag släpa iväg älskling från soffan och hans lovely PS3 (stackarn har ju också varit sjuk),
och sen sparka iväg honom till systemet så att han kan få gjort något idag.

Well, ska pussas lite först.
<3

Jag hatar att vänta.

Att vänta, stå i kö, eller göra saker som tar för lång tid är det värsta jag vet.
Finns inte mycket värre.
Möjligtvis om irak-kriget kom hit, men det är ju lite drastiskt...

Bildläraren blev inte grinig, han var inte ens här idag.
Jag är nöjd i smyg.

Just nu sitter jag och väntar på att klockan ska bli fyra.
Två timmar och en kvart kvar.
Vill träffa älskling, istället för att sitta här och dryga, bara precis för att vänta.
Vänta, vänta,vänta.
Till och med ordet är trist om man tänker efter!

Jga är grymt kissnödig just nu.
Och jag tänker fan inte vänta på att gå på toaletten i alla fall!

The world is going lesbian!

Har engelska och ska skriva om någon road-trip till lektionens slut,
och jag har mest inga idéer alls faktiskt!
Vår lärare
" Skriv om hur din roadtrp skulle se ut om du åkte på en,
lite kortfattat, berätta hur ni tog er fram, var ni åkte och vad som hände under tiden."
Ehh?

Någon random snubbe körde bilen medans jag och resten av gänget
satt och sjöng i vår egen dimmiga berusade värld,
hela vägen till Sweden Rock, där vi söp sönder oss en vecka och sedan åkte tillbaka hem,
fortfarande kvar i dimman, fast med en huvuvärk som gjorde sig påmin då och då.

Det var väll ungefär det jag kom på. Kortfattat och fint i alla fall.

Förövrigt kom jag att tänka på hur många lesbiska det finns runt omkring just nu!
Knepigt.
Å andra sidan kan det helt enketl vara så att jag aldrig känt någon som varit det förutom någon enstaka,
fram till nu.
Verkligen alla går och skaffar flickvänner.
Jätteknepigt.
Inte för att vara sån men killarna borde kanske ta och skärpa till sig lite.
Repliken "fan, snart blir jag lesbisk alltså..." är nog inte så oskyldig som man tror...
Watch out guys, the world is going lesbian!

Eftersom jag ändrade planerna i sista minuten och inte stack hem igår,
så har jag inte mina teckningar mer mig till bilden.
Dem ska redovisas idag. Tror lärarn kommer grina.
Äh, det kan han göra, det gör han ändå.

För trött för rubrik.

God morgon, typ.
Älskling ringde nyss för att väcka mig, och även om jag har sovmorgon och har sovit relativt bra inatt,
så trooor jag att jag skällde ut honom lite grann. Eller så var det häromdagen. Hm.
Mitt minne <3

Är i alla fall uppe nu och har fått på mig kläderna, men håret ser ut som fan,
då jag somnade utan snodd och sen har rullat runt som en gris i lera. Och inget smink har jag fått på mig heller.
Uh, låter sjukt ytlig, men jag är mest mån om andra, för jag vet hur jag ser ut på morgonen.
Trött, blek (grå), och surare och grinigare än en femåring som inte får godis.

Nu är frågan... Bussen går om en kvart.
Komma 50 minuter för tidigt, eller tio minuter för sent?

Äh, jag får vara snabb som en iller,
måste hinna till fikan så jag kan dricka te!
Min haaaaals! : <

Klantfia!

FIck för mig att fixa lite med bloggen, men jag överskattade nog mina obefintliga kunskaper om koder...
Så, nu är min blogg tråkig, igen.
Gitarrerna och bilderna är borta, men den är tråkig.
Får pilla med det när jag kommer hem ikväll,
och kanske ta lite hjälp av någon, även om jag snart läst till mig det mesta.
Men måste fixa en ny snygg header, och ta lite passande snygga bilder till den.

Snart kommer älskling hem och myser med mig en liten stund innan jag måste dra mig hemmåt.
Tills dess ska jag nog dreggla lite på diverse hemsidor, och önska att jag var rik!

påvägmotkräksjuka.se?


Stannade hemma idag, först för att jag inte orkade gå upp i tid, och sen för att jag har fett ont i halsen, och att en viss magkänsla säger mig att jag ligger risigt till på kräksjuke-fronten. höhö, magkänsla ;D Jag har humor, även när jag är sjuk!
Well, älskling är på jobbet, och ringer och terrar mig konstant! Sticker dock hem innan han kommer hem : <

Ikväll, ska jag försöka bli klar med en massa rest-uppgifter, fixa mitt hår, och kanske göra några nya smycken om det blir tid till det! Uppdatering kommer i så fall med bilder :)

Jag verkligen hatar att vara sjuk, men blev lite glad att se att det har börjat kommenteras på bloggen! Roligt, roligt!
Kommentera mera, så att sjuklingen blir glad!


Mattias Silfver ♥




Ni får ursäkta.

Min blogg ser ut som jag vet inte vad, tack vare en viss vän till mig.
Ok, helt förjävligt är det väll inte, förutom att bilderna inte riktigt är dem jag tänkt mig och att de där gitarrerna som blinkar konstant inte bara stör, utan känns lite... småtöntigt?
Haha, ska i alla fall försöka fixa det!
Ska även fixa med kategorier och sådär någon gång snart.
Jag lovar!

Sitter för övrigt hemma hos älskling just nu, och väntar på att han ska komma hem från jobbet.
Meningen med att sätta mig på hans rum, vid datorn, var att jag skulle plugga lite. Men såklart blev det inte så.

Nej fan, akut kissnödig, och akut-sugen på cola. Ehh, dricka på toaletten?

Av kärlek.

Sofie, älskling. Jag har vetat ditt allltiallolösenord i flera år nu. Du kan inte fortsätta använda det och vänta dig att jag inte ska använda det till lite vad jag vill. Din blogg blev jättefin. Tycker du inte det, så ändrar jag. Men jag tänker inte gå in här dagligen och glo på vithet, glöm det.

Så.
puss på dig


med vänliga hälsningar Hanna.

nyårsbilder!

Eftersom jag lite tjuvaktigt var tvungen att printa bilderna från Malins bilddagbok,
så tog jag bara några stycken på mig och favoritpojken.







De första timmarna var underbara, sen spårade det väll ut efter tolv.
But still,
I love you boy <3

Miljöaktivist? Javisst!

Eller inte.
Men att dömma av hur min blogg ser ut, så är jag det.
Dryg, överdriven, trist, en trädkramande miljöaktivist helt enkelt.
Men så är inte fallet,
bloggen är hackad.

Men jag har mina misstankar.
Mina starka misstankar.
Hon är rödhårig, snart 18 år, och en värre politiker än alla andra!

Update, lite bättre nu kanske.
But still, snälla, låt mig sköta idéskapandet själv?
Annars blir det krig och lösenordsbyte!
*ont skratt*

Tradera i mitt hjärta

så länge man har pengar då vill säga.
Har suttit och kollat in hårgrejer i en timme nu och har hittils hittat en hel del jag vill ha, bl.a:
- En värmetång
- Clips i olika färger
- syntethår i härliga roliga färger
- löshår i naturliga färger
- microringar
- ett nytt frisörset

Lite lycka i vardagen

Tyckte att min för övrigt sjukt tråkiga och ointressanta blogg (jag måste verkligen skärpa mig!) var lite tom på bilder, och tänkte bild-inviga bloggen med en bild på min pojke.
Hans finns alltid där och stöttar mig, vilka besluta jag än tar, något jag verkligen är i behov av just nu.


Ångest

Har knappt sovit någonting alls inatt, trots att jag har haft älsklings armar runt mig nästan hela tiden.
Har drömt mardröm efter mardröm och vaknat minst en gång i halvtimmen,
för att sedan somna om igen och drömma ännu en mardröm.
Jättekul, verkligen.

Om ca 40 minuter går bussen mot skolan, och jag är grymt sugen på att skita i den och stanna hemma och försöka bli av med alla rester. Men jag vet att alla bara kommer att hacka på mig då, inte minst mina föräldrar.
Fast dem behöver ju inte veta...
Uh, ångest.

Jag har varit i skolan en dag, två lektioner, och är redan trött på det.
Jag vill inte.
Det är inte rätt, det är inte det jag vill göra.
Och framförallt hade jag inte räknat med att behöva se en viss person var dag,
det var liksom snarare att slippa se honom som skulle bli det bästa med gymnasiet.
Ångest.


We'll make it together.

Har väll inte varit den bästa veckan om man säger så, full med ångest och oro.
Inte nog med att jag svimmade för första gången i hela mitt liv och skrämde slag på hela min pojkväns familj. Veckan har även innehållt ett graviditetstest, som lyckligtvis slutade bra. Negativt.
Jag och älskling har haft lite att tänka på, även var för sig, men vi har legat vakna med varandra hela nätterna och försökt att stötta varandra, och nu verkar det i alla fall gå mot bättre tider.

Ikväll kommer det folk på besök hemma hos oss och älskling är i duschen, vilket är anledningen till att jag tar chansen och smygbloggar lite. Ni som följde min gamla blogg vet vad jag menar.
Synd bara att jag inte har något vettigt att skriva bara för det!

Passar även på att gratta en person som betytt fruktansvärt mycket för mig.
Och kalla det för ganstah-uttryck, men han är fan min brother from another mother.
Även om vi den senaste tiden har glidit ifrån varandra, och andra människor har kommit mellan oss,
så hittar vi nog tillbaka någon dag, som vi alltid gjort.

Jag älskar dig min vän!
Grattis Hampus Knutsson på 18-årsdagen!

Rebell yell

Jag har lust att skrika, högre än jag någonsin skrikit.
För jag vet inget annat sätt att få ut alla känslor annars.
Jag tänker så  många dumma tankar,
att jag är rädd att jag snart genomför någon av dem.
Jag behöver skrika,
men jag får ingen luft.
Det hela är en ond spiral,
och den går neråt.



Skolan började idag, jag var inte där,
inte för att jag mådde dåligt av lite för mycket drickande under lovet,
utan för att jag hade outhärdligt ont i min rygg och kände mig som Greta 97 ungerfär.
Svimmade igår, varför vet jag inte.
Mamma tror att det hela är en släng av influensan,
älskling tror att det är mina strejkande matvanor,
och jag har faktiskt ingen aning mer än att jag trillade ner på golvet.

Om en halvtimme ska jag dra till älskling igen efter att ha varit hemma sedan hm, tre-halv fyra?
Var tänkt att jag skulle stanna hemma till på fredag då han kommer hit, men av en anledning jag inte vill dra upp här, då det inte handlar om mig, så behöver jag åka akut till Svalöv.
Mamma och pappa vägrar köra mig, och är på nått jävla wierd humör idag, som jag inte förstår mig på alls, så det blir buss i en och en halv timme sammanlagt med väntetider.
Men det är det värt.
Dock måste jag bara komma ut genom dörren först...

Ska packa det sista och sen försöka dra mig mot busshållsplatsen.

 
Jag har vänt och vridit, försökt se alla alternativ,
försökt tänka på att inte dra förhastade slutsatser.
Men jag blir galen och rädd hur jag än ser på det.

Börja om från början,

börja om på nytt! lalalala...*nynna*

Det är nytt år, och som många säger är det dags för en ny start.
Man lovar sig själv att bli en bättre människa, gå ner i vikt, sluta röka, motionera mer, osv. Jag har inget nyårslöfte, mer än att kanske försöka att bli lite piggare och komma igång med tränandet igen. I sommras hade nyårslöftet varit enkelt att välja, - bli en bättre människa, på alla sätt. Å andra sidan insåg jag inte själv då, vad jag faktiskt höll på med. Jag såg nog aldrig riktigt hur mycket jag förstörde mig själv genom att beté mig som jag gjorde.
Men tack vare att jag faktiskt träffade någon seriös människa, som jag fastnade för, så började jag förändras automatiskt. Jag hade aldrig behövt göra något för någon annans skull, hade liksom aldrig brytt mig om de inte stannade. Jag klarade mig så bra själv med lite sprit och tillbehör. Men det är inte alltid man kan styra sina känslor och tack vare rädslan för att förlora honom, så började jag ändra på mig, försöka att passa honom, följa hans ord och leva efter hans villkor. Nu när jag tänker efter inser jag hur svårt det har varit för mig att göra det, att ge upp det gamla livet för ett lugnare och mer seriöst. Visst kastade jag bort mitt liv förr, men det är en lögn om jag säger att jag inte saknar det ibland.

Uh, nej, nu kom jag ifrån min poäng lite. Poängen är väll i alla fall, att jag förr har levt efter andras regler och lagar, på grund av skräck, då var det inga problem, det var något annat. Man hade skräcken som tvingade in en i ett slags tomt skal, man blev som en zombie som bara gjorde vad man lev tillsagd att göra.
Men den här gången är det annorlunda, skräcken och rädslan, kan verka vara lika, men åh så olika dem kan vara.

Känner att det här inlägget kommer att bli jobbigt långt och invecklat och jag försöker förklara mera. Men sammanfattning: hm?

Jag vet inte ens vad jag själv ville komma fram till, och nu börjar det bli tyst i källaren. Kanske är det tanken på att jag om några minuter för pussa på min älskling, och göra det han ber om, bara för att jag vill det inte för att han kommer ge mig en smäll på käften eller skrika åt mig, som gör att jag blir så snuggig i huvudet.?

Hoppas allt är bra med er, och att bloggen kommer vara till ert behag som man säger.

Lilleputt.blogg.se goes. billiondollarbaby.blogg.se
Fortfarande med livsmottot sex, drugs och rock n' roll,
fast lite mindre drugs och lite mer rock n roll.

Eller räknas sprit som en drog?

RSS 2.0